De flesta svenska storföretag har problem att hantera sina arkiv. Den svenska oljekooperationen är inget undantag. Anna Marinder på ok:s huvudkontor i Stockholm drog en suck av lättnad när företagets stora bildarkiv deponerades hos Centrum för Näringslivshistoria i Bromma.
– Jag är inte säker på att det hade funnits kvar om vi hade varit tvungna att ta hand om arkivet själva. Både vi och andra större företag har inte samma resurser som Centrum för Näringslivshistoria. Där är bilderna trygga.
ic/ok har kanske den mest intressanta historien av alla svenska oljebolag. Dels för att det är ett svenskt bolag, dels för att ic bildades redan på 20-talet för att svenska bilister skulle få möjlighet att köpa bensin till ett rimligt pris. I bilismens svenska barndom hade ett par multinationella oljebolag skaffat sig monopol och hade ett tag ett påslag på flera hundra procent när de sålde bensin. Det ledde 1926 till bildandet av ”Bilköparnas Inköpscentral förening upa”, det som i folkmun blev ic. Det var början på en lång strid som oljekooperationen överlevde genom att hitta egna leverantörer av olja/bensin. Och bolaget finns som bekant kvar – numera som okq8.
ic/ok:s intressanta historia finns skildrat på sajten www.okhistoria.se med bilder och där hittar man också berättelser från dem som var med på pionjärtiden.
Det bildarkiv som deponerats i på Centrum för Näringslivshistoria innehåller mängder av bilder på de mackar som växte upp runt om i Sverige från och med 1920-talet. Då hade ic bildats vid ett möte på Stora Hotellet i Örebro. Det var drosk- och omnibussägarna som var upprörda över att de internationella storbolagen hade tagit kontrollen över distribution av bensin, smörjoljor och gummidäck. Till en början fanns ic i ett litet kontor på Hagagatan i Stockholm. 1927 hade man tio registrerade lokalföreningar och 472 medlemmar. Omsättningen det året var 325 000 kronor.
Utformningen av bensinstationer, både arkitektur och logotyp, blev oerhört viktig under bilismens första halvsekel. Precis som författaren Olle Wilson skriver i sin utmärkta bok Raffinerade rum så sände mackens arkitektur ut ett budskap till kunden. En modern mack signalerade att kunderna hade valt att tanka bensin hos ett modernt företag. Antagligen stänkte det även på kunderna som också kunde känna sig lite moderna.
När jag sitter med vita ”arkivhandskar” på Centrum för Näringslivshistoria och bläddrar bland bilderna på kooperationens bensinmackar är det lätt att bli imponerad av hur mycket arbete bolaget lade ner på sina stationer. Modernismens genombrott genom Stockholmsutställningen 1930 avspeglades snart även i svensk mackarkitektur.
De första åren för ic blev en tuff strid mot engelska och amerikanska bolag som Standard, Shell och Texaco. Tillsammans behärskade de bolagen över 50 procent av världens olje- och bensinproduktion. I Sverige var siffran 100 procent innan ic dök upp. Snart började storbolagen se den svenska uppstickaren som ett problem och snart lyckades man stoppa leveranserna till ic. Det var då kooperationen började köpa sovjetisk Naftabensin som av konkurrenterna kallades ”bolsjevikbensin”. Det ledde till ett priskrig och i början av 1930-talet hade bensinpriserna sjunkit med över 30 procent. Så småningom såg ic till att Sverige faktiskt hade Europas lägsta bensinpriser.
För att sälja bensin krävdes mackar och ic började snart bygga egna stationer, först i den klassiska tempelstilen men efter hand allt modernare anläggningar.
ic blev 1969 till ok och trettio år senare var det dags för en fusion med q8. Det komplicerade uppdraget att slå ihop två etablerade logotyper löstes genom att man tog lite av ok och lite av q8. Göran Lindblå, då vd för ok, och nu arbetande styrelseordförande för okq8, minns arbetet med den nya logotypen:
– Uppdraget var att förena två starka varumärken, ett svenskt oljebolag med rötter i folkhemmet och ett internationellt storbolag.
Det nya bolagets styrelse genomförde faktiskt efter viss extern inspiration själv lösningen på hur den nya okq8-logotypen skulle se ut. Det blev en blå halvcirkel från q8 och en röd från ok. Göran Lindblå:
– Vi förstod att kunderna hos båda bolagen måste känna igen sig även i en ny logotyp. Samtidigt fanns det ju en tydlig symbolik i cirklar, kanske som ett hjul eller en ratt.
– Det nya bolagets logotyp testades på ett par stationer i Dalarna och sedan var det grönt ljus, och arbetet med att skylta om nästan 1 000 bensinstationer kunde börja.
Mackarkitektur har en begränsad livslängd, det framgår bland annat av att få av de ic/ok-mackar som presenteras i det här reportaget finns kvar. I bilismens barndom skulle de se ut som tempel, under 1930 – 1940-talet skulle de vara moderna och i framtiden kommer en helt ny typ av bensinstationer.
Göran Lindblå berättar att företaget just nu funderar på hur nästa generations mackar ska se ut. Han vill se mackar ”som är ett uttryck för sin samtid”. Både när det gäller arkitektur och byggnadsmaterial. Kanske mer naturmaterial och mindre plast och metall? Vissa ledtrådar finns i världens första ekologiskt hållbara servicestation i Häggvik norr om Stockholm, där okq8 till och med använder regnvatten till biltvätten.