I nästa nummer av Riksettan publicerar vi en lång vägspaning på gamla Riksväg 13 mellan Sundsvall och Haparanda. En av de saker som vi kände till i förväg var den sensationell snygga turiststationen i Jävre, söder om Piteå. men minst lika intressant var alla bortglömda stumpar av Riksvägen som tidningens tipsare guidade oss till. Ni vet väl att det går att prenumerera på Riksettan - då har ni definitivt tidningen den 19 oktober. Klicka på länken "Tidningen" och välj sedan "Prenumerera"!
Runt om i Sverige finns det gott om övergivna mackar. Den här hittade vi mitt inne i Mollösund på Västkusten. Nån som minns vilket bensinmärke det handlade om? Nog borde man kunna hitta ett nytt användningsområde - vad sägs om räk- &ostronbar, Vi ses där nästa sommar!
I senaste numret av Riksettan finns det 12 kluriga frågor om Högretrafik som väntar på svar. Ni har fram till den 24 augusti på er att skicka in den rätta lösningen. En som redan gjort det är Staffan Jansson i Jönköping som har skrivit sina svar på baksidan av ett diplom (en kopia hoppas vi) som delades ut til dem som hade gjort "en samhällsnyttig arbetsinsats" den 3 september 1967!
I nästan varje svenskt hem ligger en bildskatt i form av gamla vykort och privatbilder. Museerna tar gärna emot bilderna i synnerhet om det finns någon anteckning på baksidan som avslöjar när den är fotograferad. När jag gick igenom min pappas bilder hittade jag det här kortet som enligt anteckningen på baksidan är taget 1920. Fabriken där pappa jobbade hette Svensk Bindgarnsfabriken. Bindgarn användes inom jordbruket men den stora försäljningssuccén blev tvättlinor av platsklädd sisal. Uppfinnare var pappa som använde en stor köttkvarn för att få plasten att fastna på snöret!
Först fanns kostigarna och sen kom AK-vägarna. Statens Arbetslöshetskommision tillkom redan 1914 för att fixa jobb till arbetslösa. Ett vanligt AK-projekt var att bygga vägar, ofta spikraka och när det behövdes en kurva så blev den mycket tvär. Den raka och vackra AK-vägen öster om Falun är bara ett exempel. Finns det någon som känner till ännu snyggare vägar från bilismens barndomsår?
Det ambitiösa förlaget/kulturföreningen Calluna ger nästan varje år ut intressanta böcker om allt möjligt som har hänt på Falsterbohalvön - Sveriges sydvästra hörn. Den senaste boken heter "Från sillabör till snabbköp" och handlar om gamla tider, nedlagda butiker och intressant design på 50-talet. Några sidor beskriver en man som brukade cykla omkring i stugområdena och sälja fisk till sommargästerna. I ena handen en bessman, i den andra en flaska där han tacksamt tog emot slattar av alkoholhaltiga drycker. När kunden hällt i vad han hade hemma skakade fiskhandlaren belåtet på flaskan och åkte vidare.
I somras revs den gamla Saabfabriken i Malmö för att ge plats åt nya bostadshus i Västra hamnen. För drygt 20 år sedan trodde Saab att det kunde bli lönsamt att tillverka bilar även i Skåne. 30 lyxutrustade Saab 9000 sattes ihop i Malmö Flygindustris lokaler som också ägdes av Saab. Sedan flyttade tillverkningen över till Västra hamnen. Den allra första bilen skänktes till Malmö stad och finns nu på Tekniska museet. 1990 köpte GM Saab och ett år senare stängdes fabriken eftersom nye ägaren inte tyckte att den var lönsam. Totalt rullade det ut cirka 5 000 bilar från den fabrik som sommaren 2010 bara var en dammig grushög i skuggan av skyskrapan Turning Torso.
Arne Jacobsen, Danmarks kanske främste arkitekt, ritade en väldig massa snygga stolar och dessutom den fantastiska bensinmack i Köpenhamn som numera är K-märkt. Den har vi tidigare berättat om i Riksettan. Däremot har vi varken känt till eller skrivit om det fantastiska fiskrökeri som han ritade för Själlands Odde i Danmark. Det var så snyggt att vi nästan tappade andan. Visst är det synd att inte Jacobsen ritade en massa hus i Sverige? Rökeriet verkar ha tillkommit på 1930- eller 1940-talet och strax därefter flydde Jacobsen till Sverige för att komma undan nazisterna.
Ni kan inte missa den. Vägkrogen ligger på höger sida för den som är på väg mellan Jönköping och Falköping. En Trabant målad i östtyska färger fungerar som inkastare och därinne serveras en utmärkt gulasch kryddad med direktimporterad paprika från krögarens förra hemland, d v s Ungern. I jämförelse med många etablerade vägkrogar är det här en pärla. Saken blir inte sämre av att stället innehåller en stor samling "bensinia" Vi fick dock inte klart för oss om prylarna var till salu...
Peter Björk, ursprungligen från Stockholm, har blivit motellägare i Linderöd. För en spottstyver kom han över 750 kvm motell intill en skånsk landsväg. Hans tanke är att göra Linderöds Motell till en mötesplats för motorintresserade. Det luktar fortfarande färg i lokalerna och Peter har själv renoverat interiören samt möblerat lokalerna med fynd från Tradera. Han har dessutom kommit över ett vykort som visar hur Linderöd såg ut på den gamla fina motell-tiden. Jodå, det finns redan några motellrum att hyra.
Professor Leif G W Persson skrev för ett år sedan en krönika där han föreslog att vi skulle K-märka valda delar av svensk husmanskost. Om jag minns rätt handlade det om klassiker som kalops, raggmunk och stekt strömming. Vi var redan då benägna att hålla med professorn och vid sommarens resa på norra Själland fick vi intrycket att danskarna redan har slagit vakt om sin fläskstek, Dyrelaegerens nattemad och biksemad. I Gillelejes hamn såldes inte så många hamburgare men desto fler sillrätter och räkmackor. Och på väg till Själlands Odde fick vi tillfälle att njuta av en hamburgare med fläskesteg, rödkål och inlagd gurka. Ljuvligt gott. Vilken husmanskost tycker ni att man ska K-märka i Sverige?
Stadsarkitekterna Hans-Erland Heineman i Skövde och Bo Boustedt i Skara lär ha åkt omkring i en Rolls Royce under sina uppdrag i Sverige. Den uppseendeväckande bilen perkerades oftast en bit från målet för att inte den inte skulle väcka avund. Heineman ritade många hus men gillade allra mest sitt Kulturhus i Skövde. Men Billingehus beställt av bensinkungen Uno-X Sandberg går inte heller av för hackor. Det ligger uppe på Billingen och vid sommarens besök fick vi för oss att Heineman låtit sin inspireras av den på 1960- 0ch 1970-talet så populära Googie-stilen. Det betyder hus som ska "sticka ut" och få bilister att vilja stanna till. Den fantastiska S:t Lukaskyrkan som byggdes senare är i sig ett skäl att stanna till vid Billingehus. I nästa nr av Riksettan (ute den 19 oktober hos er tidningshandlare) presenterar Riksettan hela anläggningen.
När en byggnad som ligger längs en väg har ett spektakulärt utseende brukar man säga att den är byggd i googie-stil. Det betyder kort och gott att den har ett utseeende som ska få snabbåkande bilister att sakta in för att förhoppningsvis äta lunch eller övernatta i googiebyggnaden. I USA finns 1000-tals sådana här googie-hus men i Sverige är de ovanligare. Tidningen Riksettan har tidigare skrivit om Brännebrona Motel i Västergötland men nu har vi ytterligare två byggnader söm platsar i den här kategorin. För det första Sväng Inn i Knislinge (som vi snart kommer att skriva mer om i Riksettan) och även Liz Motel söder om Sundsvall. Motellet hyrs för närvarande av Migrationsverket och vägkrogen är en Kinarestaurang. Men den iögonfallande fasaden är kvar och fungerar som reklamskylt riktad till bilister på E 4:an/Rikstretton.
När Riksettans spaningsresa gick i mål i Sundsvall för några timmar sedan såg vi plötsligt en väldig massa intressanta bilar på en parkeringsplats nere vid vattnet. Varje onsdag under sommaren träffas veteranägarna för att visa upp och beundra varandras bilar. Resten av kvällen kan man se bilarna köra varv efter varv genom Sundsvall. Vår absoluta favorit var en härlig Austin A90 Atlantic som tillverkades under bilismens guldålder, mellan1948-52. Engelsmännen trodde att USA skulle vara intresserade av modellen men den blev en flopp "over there". Det vackra exemplaret i Sundsvall är nog ett av få rullande på svenska vägar. Eller finns de fler?
För sisådär 50 år sedan spankulerade det omkring en trana mellan husen i Töre (Nära Kalix) vid Riksväg 13. Det var väl inget speciellt med den mer än att alla Törebor som är tillräckligt gamla minns den. Vi hittade till och med en bild på tranan i ett fotoalbum. Byborna matade fågeln med korv och den verkar ha överlevt några år. En gång gick den in hos korna i en ladugård och började hacka på spenarna. Då fick den sig en spark så den "var öm några dar".
Många har säkert sett den. En liten stugby som ligger under en av broarna på Riksväg 13 mellan Lunde och Gallsäter. Från ovan är det en liten idyll där man gärna skulle tillbringa några sommarveckor. Vi letar oss ner under bron och tittar in i de övergivna stugorna som är i dåligt skick men ändå möjliga att bo i. I kiosken sitter en tidningslöpsedel från augusti 1999. Har Gålån verkligen varit övergiven sen dess? Någon som vet?
Hermansons handelsbod/handelsgård i Haparanda är från 1832. Idag är den stängd men så länge han orkade drev Lars-Erik Hermanson handelsboden och kunderna kom från hela norra Sveríge för att handla stickade tröjor, kepsar och kalsonger. Idag vill Lars-Erik sälja hela handelsgården på Storgatan (intill Riksväg 13) men skulle allra helst se att den blev K-märkt eller museum. Vi fick titta in i hela huset och kan avslöja att det är en fantastisk miljö väl värd att K-märka.
Längs med gamla Rikstretton finns flera vägvisare, med minne för kurvor och asfalt. En av dem bor i Töre, ett par mil från Kalix. Lars-Olov Fredriksson gillar bilar och har minst 15 på tomten. En av dem är en snygg SAAB från 1959 med kidnappardörrar - "och nästan ingen rost". Även grannen Anders Rönnquist minns trafiken och livet kring Rikstretton. Hemma i fotoalbumet har han bilden på den omtalade krocken för 50 år sen: Arthur Strömberg skulle uppför storbacken. Men hans IFA fick plötsligt möte och - pang! Fast vad var det egentligen Strömberg körde ihop med - någon läsare som ser?
Under våra spaningar längs svenska riksvägar letar vi hela tiden efter en sträcka värd att K-märkas. Nu har vi åkt hela sträckan Sundsvall-Haparanda och under återresan ska vi sätta upp en K-märktskylt någonstans. Valet kommer att bli ovanlïgt svårt den här gången. Vi gillade "omvägen" över Sandöbron, blev förtjusta i några väldigt igenvuxna partier av R13 och stannade extra länge där riksvägen går rakt genom kyrkstaden i Öjebyn. Den sträckan ligger väldigt bra till...
Det finns inte mycket samlad kunskap om de gamla riksvägarna om man bortser från några få människor som kan riksvägarna i sin egen hembygd. Kjell Andersson från Boden, ursprungligen Rosvik på Riksväg 13, verkar ha totalkoll på sin sträcka. Vi hämtade upp honom i Piteå och därefter fick vi en Rikstrettonlektion som tog slut först i Luleå. Utan att använda sig av karta kan han alla de korta och långa stumpar av R13 som fortfarande existerar på båda sidor av E4:an. Framför allt hade vi aldrig hittat de avsnitt som är stängda med grind. Kjell kände till att grinden inte har något lås och såg till att vi kom in på några extramil riksväg. Kjell är en levande encyklopedi över sträckan Piteå-Luleå och ni kommer att få läsa mycket om hans tips i nästa nr av Riksettan. (ute den 18 oktober)
Gamla nummer
Gamla nummer av Riksettan kan beställas genom att skicka ett mejl till redaktionen@riksettan.net.
Ni kan också ringa 08 736 12 13 och beställa.